När min attraktion som advokat och juridisk rådgivare ökar så betyder det samtidigt att kraven på mig i den rollen följer med. Utför jag då arbetet väl (vilket liksom är hela idén) så ökar attraktionen ytterligare. Eftersom det tillgängliga utrymmet är ungefär konstant så betyder det att andra saker får prioriteras ner. Det handlar om familjen, skrivandet och fritidsintressena.
En tillfällig attraktionstopp i yrkeslivet tycker jag är rätt trevlig, men blir det en trend börjar livsfrågorna göra sig allt mer påminda. För skrivandet är ju inte bara en hobby, som ni förstår. Det är blodigt allvar, ett stort skratt och en fantastisk massa arbete.
Chefer som har för mycket att göra får lära sig att delegera. I vissa lägen fungerar det som advokat också ( i många lägen om man är på en stor byrå, men då följer det med en massa andra krav istället), men rådgivningen är ofta högst personlig. Så på livets ocean av möjligheter och utmaningar navigerar jag distans för distans och när det går på autopilot tycker jag snart att något är fel. Ändå vill jag gärna inbilla mig att kursen ligger fast. Jag närmar mig en punkt där jag måste bestämma mig - och det ställer krav inte bara på mig utan också på andra.
Den tveksamma seglarliknelsen ovan kommer antagligen av att jag var med och bråkade om en båt idag. Det är en kul sak med att vara rådgivare - man vet aldrig vad nästa uppdrag blir.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar