Mot ljusa sommarnätter

Imorgon bitti flyger jag till Umeå. Snön jag möttes av där i april är nu utbytt mot grönska förmodar jag. Jag stannar över natten så så får jag se en riktigt ljus natt också även om det är en bit kvar norröver till midnattssolen. Ur ett Stockholmsperspektiv blir det i alla fall lite av en upplevelse. Det är advokaten Lars som åker, men kanske att jag får en kreativ stund också.

Jag är på väg in i semestern, men för mig hoppas jag att det också innebär tid att skriva. Detaljdispositionen blir allt bättre och det finns en skärpa i delar av det jag skriver som känns riktigt bra, men det går fortfarande frustrerande långsamt.

Ett litet glädjeämne är att med posten idag kom AC Collins novellsamling "Vänsterprassel". Köp den på Vulkan - riktigt bra!

Krav på mig - krav på andra

När min attraktion som advokat och juridisk rådgivare ökar så betyder det samtidigt att kraven på mig i den rollen följer med. Utför jag då arbetet väl (vilket liksom är hela idén) så ökar attraktionen ytterligare. Eftersom det tillgängliga utrymmet är ungefär konstant så betyder det att andra saker får prioriteras ner. Det handlar om familjen, skrivandet och fritidsintressena.
En tillfällig attraktionstopp i yrkeslivet tycker jag är rätt trevlig, men blir det en trend börjar livsfrågorna göra sig allt mer påminda. För skrivandet är ju inte bara en hobby, som ni förstår. Det är blodigt allvar, ett stort skratt och en fantastisk massa arbete.
Chefer som har för mycket att göra får lära sig att delegera. I vissa lägen fungerar det som advokat också ( i många lägen om man är på en stor byrå, men då följer det med en massa andra krav istället), men rådgivningen är ofta högst personlig. Så på livets ocean av möjligheter och utmaningar navigerar jag distans för distans och när det går på autopilot tycker jag snart att något är fel. Ändå vill jag gärna inbilla mig att kursen ligger fast. Jag närmar mig en punkt där jag måste bestämma mig - och det ställer krav inte bara på mig utan också på andra.
Den tveksamma seglarliknelsen ovan kommer antagligen av att jag var med och bråkade om en båt idag. Det är en kul sak med att vara rådgivare - man vet aldrig vad nästa uppdrag blir.

En dag i solen

Idag åkte jag på brunchtur med S/S Stockholm. Vilket kanonväder! En av mina bröder och jag firade mamma 70 år. Pappa fick också vara med. Det är sådana här dagar det är som lättast att förstå varför vi har valt att bo i Stockholm.
Skärgårdsmiljön bara fyllde sinnet och bidrog till välbefinnandet lika mycket som det mousserande vinet.
Jag kan förstå att min jurist- och författarkollega Viveca Sten finner inspiration i Sandhamn. Jag träffade henne på Legally Yours cocktailparty i torsdags. Det är alltid intressant att höra hur en annan författare väljer att beskriva sin gärning. Inte minst en som - uppenbarligen - samtidigt kämpar med kvalificerade juridiska uppdrag. Att Torgny Håstad blev utsedd till Årets jurist gjorde inte tillställningen sämre. Många är de dagar och kvällar när jag har suttit och knäckt i hans böcker.

Nu ser jag fram emot en spännade vecka, inte minst för att jag nu har fått en ny indikation på att flera förlag är intresserade, både hemma och i utlandet.
Ska allting falla på plats? Jag hoppas verkligen det!

Ett steg närmare pocket överallt

Kunduppdragen flyter in i rask takt i advokatverksamheten och det kräver sin man. Samtidigt har jag sällan varit så motiverad inför fortsättningen på författaräventyret. Det händer spännande saker. Utgångspunkten nu är en full pocketupplaga, så att Spåren på bryggan kommer att finnas på varenda ställe värt namnet (och några till) i hela Sverige. Då finns det underlag för en landsturné.
Nu vågar jag också säga att jag skapar text nästan varje dag.
Det finns anledning att tro på det här...:-)

Min utsikt - min inspiration

Det skrivs alldeles för lite här just nu. I alla fall skönlitterärt.


Avtal och protokoll är förvisso också en utmaning, men att arbeta med en historia är frustrerande och fantastiskt på en och samma gång.
Som det ser ut här får jag vara nöjd om jag hinner anpassa och redigera Spåren på bryggan för ljudboksinläsningen.

Men jag ska inte klaga. Det är bara att stiga ut på balkongen och andas riktigt djupt ...

Tankar om en fortsättning

Anna jobbar sent och småtjejerna är rastlösa, men snart ska de väl i alla fall sova. Advokateriet tar en hel del tid den här veckan, vilket man som egenföretagare får vara glad över. Samtidigt kliar det i fingrarna att komma vidare med boken och varför inte en uppföljare ...
Jag har en idé och snart kommer jag att börja fästa den på papper, det är jag i stort sett säker på.
Då vill jag ha Ann Ljungberg som författarcoach, det vet hon.
Vad som är nästa steg just nu är annars inte uppenbart. Jag har ett par aktiviteter inplanerade och jag försöker hitta sätt att göra boken intressant för fler bokhandlare.
I lördags kom oväntad publicitet. Dagens industri hade ett helt uppslag om affärsnätverket som jag är med i där min roll och inte minst boken nämndes. Att träffa bokhandlare är också att nätverka, och för mig är den här världen fascinerande och så annorlunda från mina tidigare referensramar.