Haddaway

Det glimrade av människor i och kring den vita baren på Ambassadeur. Jag drack ett par Heineken och spanade in omgivningarna. Musiken från 90-talet var mer än halva grejen och det var roligt med den stora blandningen på människor. Jag hade nästan glömt hur det känns attt försöka göra sig förstådd i 120 decibel. Truten i öret annars kan man glömma all kommunikation. Alexander från Star FM som hade bjudit mig var en kanonbra värd och hittade en smygväg så att vi såg avslutningen på Haddaways framträdande nästan från första bänk (eller rättare sagt vi stod framför videoskärmen och vrålade med i den enda låten som publiken hade kommit dit för).
Annars har helgen varit lugn förutom lite bilproblem. Nu ser jag fram emot sex månader med dedikerad coaching av Ann Ljungberg. Jag har redan planerat in nästa skrivarhelg som sammanfaller med nästa signering i Västerås om två veckor.
Jag har nu också sett den redigerade versionen av Spåren vilken inte bara kommer att användas till pocketen utan också till den andra upplagan av den inbundna boken som jag nu förbereder tryckningen av.
På gott och (lite) ont får jag nu fler och fler förfrågningar om juridisk rådgivning. Sammanfattningsvis känns det mest som högkonjunktur...